Nu är ni tillsammans igen
Kära Håkan, efter att ni varit ifrån varandra i nästan 8 år, fick ni förra tisdagen äntligen återförenas.
Det är jobbigt för oss för vi skulle gärna ha er kvar här, men nu när ni har varandra föralltid så vet vi att ni iallafall är lyckliga. Ta hand om varandra nu, Bella om sin husse och du om din hund. Vi älskar er föralltid och längtar efter den dagen vi kommer ses igen. Kramar från din Karin.
4 september
idag är det 5 år sen du begravdes,det är längesen men ändå känns det som för bara några veckor sen!
idag ska jag hälsa på dig i himlen,jag åker till Kanarieöarna och har lånat din resväska! jag älskar dig morfar föralltid<3
5 år
det är 5 år idag,5 år sen du fick vingar och flög iväg.nu är du så långt borta,men ändå nära.kommer aldrig glömma den här dagen för 5 år sedan,den va hemsk.men livet går väll vidare,ja det gör väll det.fast du fattas i det.men somliga ljus brinner aldrig ut,som oskar linnros sa.
världens bästa morfar,föralltid! jag älskar dig<3
håkan,kära morfar
jag kommer aldrig sluta sakna dig
just nu ligger jag i sängen hemma hos robin,jag tänker på dig och det är jobbigt.det är så mycket jag skulle vilja visa och det är FÖÖÖÖR mycket du missat.jag kommer aldrig sluta sakna dig,och jag gråter ibland,allt känns fel..jag hoppas du har det bra där uppe morfar,det finns ingen som du..vi ses<3
jag är så jävla lycklig,världens lyckligaste tjej..nyp mig i armen,jag kanske drömmer!
bästavän sov hos mig inatt,och idag har jag klippt mig och umgåtts med frida.peace!
telefon till himlen?
det har gått över 4 år sedan du försvann och min pappa har fortfarande ditt nummer kvar i telefonen,kanske ska man låna den och ringa dig? kommer du svara? saknar dig håkan,du fattas oss<3
vi minns inte dagar,vi minns stunder.
4 år,i söndags var det 4 år sen.jag kan inte förstå eftersom jag fortfarande minns dagen som om den vore igår,minns allt.varenda litet ögonblick,varenda känsla,ord,plats,människa..förut trodde jag man slutade sakna efter en tid,jag menar 4 år.men man gör inte det,absolut inte.för du fattas fortfarande,du har fortfarande inte kommit tillbaka.jag har insett att de kan gå hur många år som helst men jag kommer aldrig sluta sakna,aldrig sluta tänka.jag gråter inte längre,men saknaden,smärtan,sorgen och tankarna på dig finns alltid där,varje dag.jag hoppas du har kommit till ett ställe som är mycket bättre än jorden,där man slipper orättvisa och smärta.vi ses igen på andra sidan.jag älskar dig<3
somliga ljus brinner aldrig ut.
tänker på dig och fäller några tårar.
jag tänker på allt du missat,allt du missat som du borde vart här och delat med oss andra.
maddes dotter tuva som fyller 2 år om några dagar,andreas dotter agnes som blir 1,5 år om några dagar. du skulle vart så glad.jag ska döpa mig imorgon och du är inte där?
jag ska konfirmera mig den 19 maj och du kommer inte sitta i kyrkbänken.det känns fel,så riktigt jävla fel.men jag vet att du delar all lycka vi upplever med oss från himlen och jag vet att du kommer vara med imorgon när jag döper mig och även udner min konfirmation,jag kommer inte se dig..men jag kommer känna din närvaro,helt klart.
jag tänker på dig.ofattbart att det den 5 augusti gått 4 hela år utan dig.jag saknar dig♥
världens bästa morfar♥
jag vet inte vart någonstans du finns,men jag vet att någonstans finns du♥
på lördag firar jag den 3dje julen utan dig,det är tomt men jag vet att du finns med!
forever in my heart håkan!
you´re the star up in the sky.
72....tiden går fast du blir aldrig äldre än 68..håkan.jag älskar dig.
grattis och jag hoppas dina ängelkompisar ger dig gräddtårta.jag saknar dig!
vill drömma.
3 år håkan..det är obeskrivligt.tiden går,vi växer..men du förblir 68.du växer inte.vill ha dig här.tänder ett ljus och tänker på dig!♥
.
skulle du känna igen mig om vi skulle ses...?
jag minns hur du ser ut, men jag växer.
jag älskar dig♥
allt är som igår
jag sitter ensam, jag tänker.. tänker på hur allt va förut, det var utan tvekan bättre..
jag minns att för prick 3 år sen låg du på intensiven i västerås och vi gick runt här hemma och bad till gud om att allt skulle bli som förut, då allt va bra.
jag kommer ihåg allt som om det var igår, jag kommer ihåg när vi den 1 juni 2008 satt i bilen påväg till västerås för att hälsa på dig som åkt in med ambulans lördagkväll den 31 maj.. jag kommer ihåg att mamma sa mellan norberg och fagersta när vi satt i bilen att "eran födelsedag kommer inte att bli som vanligt, det förstår ni va?" och visst förstod vi de, det va klart att den inte skulle bli som vanligt när inte håkan skulle vara där.
jag kommer ihåg hur det såg ut i väntrummet där vi fick sitta, hur det luktade, vilka färger det var på väggarna och till och med vilken färg sköterskan hade på håret och tofflorna, allt som igår.. hela bilden i huvudet.
vi fick gå in till dig 2 och 2. jag gick in första gången med Madelene tror jag. du låg där, i sängen och du var helt slut, du hade slangar överallt i hela kroppen och plåster och vita lappar på hela dig.. du var uppsvullen och blå.
du kollade upp lite då och då, det var så läskigt att se dig ligga där och vi visste inte om du skulle överleva nästa andetag, vi visste ingenting.. hur långt det skulle pågå, hur länge vi fick vara i rummet, hur ofta vi skulle kunna komma och hälsa på dig, hur du mådde och vad du ville säga..
jag grät, det var så konstigt att se dig, du som alltid var så pigg och glad hela tiden, du låg där nästan livlös..
jag hörde hur du hade slem i halsen och ville hosta, men du kunde inte för att du inte orkade... jag ville hjälpa till..
jag kommer ihåg också när jag en annan gång var in till dig i sällskap med mamma.. du låg i sängen och vickade upp&ner på foten och brummade lite lätt med läpparna, som ett barn.. jag tror du drömde att du körde bil, eftersom det var det du älskade.
alla dessa timmar vi var hos dig.. jag ångrar inte en minut, att få tillbringa så mycket tid med dig som möjligt.
en gång var jag inne hos dig länge, mamma bad mig prata med dig, jag visste inte vad jag skulle säga.
men tillslut fick jag ur mig "vi saknar dig hemma håkan, vi tycker att du ska komma hem... och när mormor var ute och gick idag så hittade hon en fyrklöver, vi ser det som tur håkan.. att du kommer hem snart"
och jag minns det så väl, du nickade och jag kollade på dig.
jag miinns också det allra sista besöket jag gjorde hos dig..
då var vi säkra på att du skulle få komma hem, allt hade ju gått så himla bra, du hade flyttats ifrån intensiven till vanlig vårdavdelning.. du hade börjat äta riktig mat, och man kunde prata med dig, du hade till och med börjat producera urin och vart uppe och gått.
vi satt på ditt rum. mamma, jag och moster och pappa, vi pratade och du var trött så att du kollade bara upp någon gång ibland.. men du kände igen oss.
och den där blicken jag fick av dig vid det besöket är en av dom blickarna som betyder mest för mig.
och det var dendär blicken bara du kunde ge till mig, det var "vår blick"
jag tokade mig litegrann och kröp runt på golvet och sen reste jag mig upp och sträckte mig fram över dig och sa "buuuh" och du tittar på mig med den blicken, suckar och ruskar lite lätt på huvudet. det var som en bekräftelse för mig att du faktiskt var närvarande i den stunden. jag lever på den blicken.
sen sa jag hejdå till dig så att du skulle få sova helt omedveten om att det var den siste gången jag skulle få se dig levande.
nästa gång jag såg dig var den 5 augusti och då var du död, du låg på båren livlös.
det har snart gått 3 år sen du fick vingar och försvann... men somsagt, det känns som igår.
du ska veta att all saknad jag har för dig kvarstår, och det kommer jag trgiskt nog få leva med tills jag själv dör och vi ses igen.
håkan jag hoppas att du är med mig, eller jag vet att du är med mig..
jag ville bara säga det att.. nu, då och föralltid håkan. jag älskar dig!♥
i believe i can fly
om jag ändå kunde flyga, då skulle jag hälsa på dig varje dag i himlen.
skulle jag behöva känner jag!
jag älskar dig <3
"livet lixom stannar upp ett slag
och något oväntat sker,
världen förändras varje dag
och ibland blir den aldrig densamma mer"
för den med vingar är inget tungt
och jag önskar att sorgen jag har för dig kunde vara lika lätt.
jag tänker på dig hela tiden och jag saknar dig, du fattas mig så jävla mycket.
jag kommer aldrig acceptera, aldrig kommer jag göra de, för det kommer föralltid vara din plats som saknas.
till dagen då jag dör, aldrig ska jag glömma dig, aldrig.
men hur skulle jag igentligen kunna göra de? när jag varje dag blir påmind, påmind att att du inte längre finns och det gör mig så jävla förbannad, varför är livet så jävla orättvist för?
jag kommer alltid att ställa mig den frågan, och jag kommer aldrig få något svar.
men jag hoppas med hela mitt hjärta att du har det så bra där uppe bakom molnen och jag hoppas och vet att jag kommer få träffa dig senare, någongång, någonstans möts vi igen!♥
känslan av att aldrig vara ensam
för jag vet ju att vart jag än går så är du med mig..
du går inte bredvid mig och håller i min hand, men du finns runt mig hela tiden!
trygghet, jag älskar den känslan.. tack för att du låter mig känna det.
och tack för att du funnits i mitt liv, saknaden är obeskrivlig.. men tacksamheten är 100x större♥
jag hade hellre haft dig här
mer än något annat håkan, du skulle varit här nu.
avståndet är för långt, jag kan inte komma till dig.. fasst jag vill så mycket, mer än något annat.
bara få vara där du är,.. på andra sidan.
jag saknar dig♥
:'(
håkan, en sånhär dag då det bara regnar får mig tänka på dig.
jag tänker på alla tårar.. jag vill ha dig tillbaka!
jag saknar dig♥
tiden som blir över och täpper det som är tomt
den tid jag fick med dig, en helt underbar tid och en tid jag alltid kommer minnas som något bra.
dock var tiden väldigt kort och jag vet ju att inget varar förevigt, men en liten stund till hade ju inte skadat!
jag saknar dig varje dag så det gör ont.
vissa dagar mer och andra mindre, men en sak är säker och det är att jag aldrig kommer glömma dig och ingen kommer någonsin kunna ta din plats på något sätt eller vis....
dikten på din dödsannons
"hur tomt det efter dig har blivit,
det känns som solens ljus för oss gått ner.
ty ingen såsom du har kärlek givit,
din plats kan aldrig fyllas mer"
