26 augusti 2012

jag sa från början att jag aldrig skulle bli kär i dig,att det aldrig skulle fungera.i början var det bara skoj,det pirrade lite i magen varje gång ditt nummer ploppa upp på displayen.varje gång jag var med dig kunde jag inte vara sur.men det gick för långt,jag trodde jag hade allt under kontroll,att jag visste precis vart jag hade dig och vart jag hade mig själv.

jag bryr mig om vad du gör,vilka du är med och vems bilder du gillar på facebook och instagram,jag stör mig på andra tjejer som kommenterar dina bilder.du är ju liksom min.jag lovade mig själv att aldrig bli så,att aldrig ha mer koll på ditt liv än på mitt eget.jag lurade mig själv när jag sa att du inte betydde något för mig.

jag föll i fällan,fast jag visste vart den var och jag visste alla vägar runt den.nu känner jag mig som en idiot när jag sitter fast här.

jag hör av mig till dig för att jag är rödd för att ifall jag inte gör de så skulle vi sluta prata helt.jag vill fortsätta,jag vill veta hur du ser mig och vad du säger om mig till dina vänner.vill veta så mycket,men livet är fyllt med så många frågor utan svar,och detta är en sån.


Kommentarer
Postat av: gb

<3

2012-11-04 @ 19:29:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0