.....

det gör ont nu, men det blir bättre.
jag tröstar mig själv med att det inte kan bli sämre,
tiden läker alla sår, men just nu så mycket mer än jag tål.
du gav mig löfte efter löfte du gav mig kärlek.
kärlek som jag trott på kärlek som va sanning.
men ingen spelar någon roll något mer, det gör ont jag fäller tårar när du inte ser..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0